Tillkomst

Societetshuset, eller Källörskolan som det har kallats senare, började byggas år 1885. Tillsammans med ett varmbadhus och ett kallbadhus var det en del av Östhammars Havsbadanstalt. Den ursprungliga byggnaden har genom åren byggts om och till för att passa olika tiders behov och stilideal.

Societetshuset är beläget i den så kallade Badhusparken eller Engelska parken, från vilken många av träden fortfarande är bevarade. I den fanns även tennisbana, krocketbana, springbrunn och musikpaviljong.

Idag är societetshuset den sista större byggnaden som finns kvar längs strandpromenaden från Östhammars badortsepok och tid som handels- och sjöfartsstad.

Tidigare användning

Nyttjandet av anläggningarna på Källörstomten har varit varierande genom åren, både vad gäller omfattning och verksamhetstyp. Under vissa perioder har flera samtidiga aktiviteter bedrivits. Under åren 1927-1951 inrymdes både societetshusverksamhet (sommartid) och skolverksamhet. Under perioden 1951-2005 användes lokalerna enbart för skolverksamhet.

Läs även Torbjörn Forsmans Societetshuset - Kort historik och Upplandsmuséets vårdutredning.

De senaste decennierna

Byggnaden ägs av Östhammars kommun och användes som skola fram till vårterminen 2005. Därefter stod den oanvänd och utan underhåll.

I januari 2013 lämnade bygdegårdsföreningen in ett medborgarförslag för gamla Societetshuset i Östhammar.

Den 10 september 2013 klubbades kommunstyrelsens förslag om ett optionsavtal med Millimeter Arkitekter och Peab igenom efter en stundtals hetsig debatt i kommunfullmäktige. Därigenom påbörjades en försäljning av marken där huset står. Samtidigt pågick även Länsstyrelsens utredning om byggnadsminnesförklaring. Här kan du läsa Länsstyrelsens beslut om avslag.

Under ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott den 17 december 2013 presenterades bygdegårdsföreningens avsiktsförklaring. Man kom då överens om att genomföra en oberoende utvärdering av avsiktsförklaringen, för att se att den är hållbar på längre sikt, vilket resulterade i ett intensivt arbete med en fördjupad avsiktsförklaring som involverade en omfattande insamling av kompletterande planeringsunderlag för framtida verksamheter och restaurering.

Under sommaren 2015 tecknade Bygdegårdsföreningen Källör och Östhammars kommun ett hyresavtal liknande det som tillämpas för societetshuset i Öregrund.

Den fördjupade avsiktsförklaringen ersattes år 2016 med en årlig aktivitetsbudget som styrdokument. Se Årsmöteshandlingar under Dokument.

Du kan följa utvecklingen från 2012 och framåt via Källör i media under Dokument. Där finns en lista med medias rapportering om Källör.

Källör med omnejd, 1759-2014 - Historiska bilder ur Torbjörn Forsmans arkiv är en bildserie som kunde ses under Öppet hus den 27 september 2014.

Läs även Kristina Danielssons masteruppsats från 2021 Det lokala kulturarvets bevarande: En fallstudie av politiska processer och ideellt engagemang bakom societetshuset Källör i Östhammar.

Societetsanläggningen 1887
Societetsanläggningen 1887 då den var nyuppförd. Då hade huset en liten veranda under tak på ena långsidan och torndelen ut mot vattnet fanns inte. Den tornförsedda byggnaden till vänster är det första varmbadhuset och den lådliknande byggnaden till höger ovanför båtens för är det första kallbadhuset som var betydligt enklare än det kallbadhus som uppfördes på holmen 1895.
Invigning av sjöverandan 1907
Invigning av sjöverandan med torn som byggdes till år 1907. Till vänster syns nya varmbadhuset som uppfördes 1898. Det gamla brann ned år 1897. Det nya varmbadhuset revs 1958.
Ändrad fasad och färgsättning 1920
Omkring 1920 ändrades fasadens färgsättning och blev mer enhetlig med ljusa lister och fönster enligt 20-talets ideal.
Segeltävlingar vid Källör 1930-talet
Societetshuset vid segeltävlingar i slutet av 1930-talet. Verandans öppna mittparti har fått fönster.
Källörskolan en vinterdag 1979
Societetshuset, eller Källörsskolan, en vinterdag 1979. Verandans bottenvåning byggdes om till fritidsrum och förråd i början av 60-talet. Fönstren i den uppglasade bottenvåningen har helt tagits bort och ersatts med regelväggar med betydligt färre och mindre fönster.